Lilla My har kommit att bli min plötsliga ständiga allt-i-allo, tillika alter ego. Min uppsats kallar jag Varför är Lilla My så arg? Varenda litet knytt har rätt att vara ilsket, är hennes motivering, men inuti Lilla My finns också ett oändligt stort hjärta som lätt glöms bort i hennes fullkomliga kompromisslöshet och hennes kvitter om saker och ting som är rätt eller fel. Man måste erinra sig om att Lilla My är väldigt liten, mycket mindre än du ens kan se, hon ryms i en ficka eller ett syskrin - och då är man inte stor.. Lilla My och hennes små upptåg i Mumindalen hamnar för mig under kulturbegreppets vida vingar, därav en uppsats om henne. Dessutom pryder hon väggen i vår hall - och så är jag så lik henne, sägs det. Det är jag med stolthet, för det är inte alla som kan associeras till en Mumin-figur.
Vintern vandrar vidare. Grått regn och isiga vattenpussar, drömmen om en Söderhavsö, önskan om ett liv där man finner sin plats och inte blott irrar omkring och är osäker. Tänk om självförtroende bara kunde komma flygande, som en för tidig julklapp, tänk om man vågade tro på sin egen förmåga fullt ut. Ofta beundrar jag de som kan det utan att bli högfärdiga. Kan du?
Vi firar snart jul. Min tredje jul med dig vid min sida. Du, som lyser upp den mörkaste novemberdag och får både istappar att smälta och solen att kika fram bakom tunga moln. Jag behöver två par ögon för att leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar